Av info
•
11 oktober 2024
KOMMANDE Vernissage lördagen 2/11 klockan 11.00-16.00 Fotograf Veronika Hjorth visar fotografier på Jimi Hendrix, James Brown m.fl Öppettider Lördag 2/11 11.00-16.00 Söndag 3/11 11.00-14.00 Onsdag 6/11 13.00-17.00 Fredag 8/11 13.00-18.00 Lördag 9/11 11.00-16.00 Söndag10/11 11.00-14.00 Veronika Hjorth: Som sextonåring påbörjade jag en utbildning till fotograf på den legendariska Fotoskolan iStockholm under ledning av Christer Strömholm. Min fotografiska bana startade stapplande men ganska snart upptäckte jag att med en kamera fick jag den förunderliga förmåga att skapa kontakt. Genom fotografi fick jag ett verktyg som skulle öppna många dörrar och skapa kontakter med andra konstnärer och andra företeelser. Året 1967 blev jag antagen till utställningen ”Unga Fotografer” på Moderna Museet. I samband med förberedelserna inför utställningen satt jag och retuscherade fotografier och såg då en bild av Jimi Hendrix i tidningen. Det var ett fotografi inte från scen utan ett porträtt av honom som privatperson. En ung man med ett fascinerande utseende, något blygt över sig och en sårbarhet, som jag kanske jag anade. Jag tänkte honom vill jag fotografera om tillfälle ges. Jag kände då inte till hans musik, men jag skulle under några år, vid ett flera olika tillfällen fotografera honom såväl på scen som bakom. Musiken, den magiska var en ständig följeslagare under flera år. AF Lund, 10: september 1967, tillstånd hade införskaffats för fotografering. Jag hukar mig fram mot scenen, befintligt ljus, dunkelt, blixt ett absolut non grata. Lyfter kameran knäpper av första bilden. Första bilden den 10 september 1967 i Lund, sista den 3 september 1970 i Köpenhamn, en av hans sista konserter skulle det visa sig. Första bilden på en ung, blyg sökande man, nästan pojke, den sista bilden på en påtänd intensiv och knappast närvarande man. Tre år och denna förändring. Denna var så tydlig för mig eftersom jag inte sett honom sedan april 1968 i New York, då vi sent en natt efter att han jammat på Club Generation i Village delade en taxi. Jimi var törstig, ville ha whiskey. Jag hämtade den jag hade på mitt hotellrum gav den till honom och han for vidare till sitt hotell. Mitt liv kom att ta en annan riktning efter New York, jag började studera, fotograferandet blev inte så aktuellt längre, men jag skulle trots detta ännu en gång fotografera Jimi. Den 3 september 1970 i Köpenhamn träffade jag honom för sista gången. Konserten var helt fantastisk, en av de sista han gjorde. En enorm intensitet och vi gungade alla med i kreativ bubbla. Efteråt träffade jag Jimi backstage i hans loge. Hans blick initialt frånvarande, sedan kände han igen mig. Det var så skönt att se hans leende. Vi pratade en stund, han frågade mig vad jag gjorden. Jag berättade att jag bodde i ett rött hus på landet. Han sa drömmande att det ville han också göra. Efter att vi pratat i ungefär en kvart, var det dags för honom och hans följe att ge sig av. Jag såg efter dem när bilen åkte iväg, och undrade varför jag hade tackat nej till att följa med. Kanske var det för att allt nu kändes så förändrat och annorlunda. Två veckor senare hörde jag på radion att han avlidit. Mina bilder lades in i byrålådan, jag fortsatte att studera, utbildade mig till läkare, som jag arbetade som i mer än 30 år. Som överläkare inom Intensivvården fylldes mitt liv av annan dramatik och andra beslut än slutartider, ljusförhållande och fotografiska objekt. Det blev många bilder under något år, bilder som endast ges till Jimi och som stoppas in i albumen efter hans död, för att ligga där som ett stumt kanske, någon annan gång. annorlunda han nu kändes så förändrad och annorlunda? Det var först på slutet av nittiotalet som mina negativ började få liv igen. Negativen skannades in och bearbetades i Photoshop. Underbart att inte behöva stå i mörkrummet och kopiera bilderna. Jimi Hendrix lever vidare trots sin alltför tidiga bortgång. Hans musik så stilbildande och nydanande. Ledstjärna för många efterkommande musiker. Konsertbilderna från den tiden minner om en annan tidsepok. Där står jag på scenen och fotograferar honom, jag en ung fotoelev. Inte behöver jag passerkort, jag flyter runt på scen, bakom scen, ber Jimi sitta vid en spegel och jag fotograferar, Alla utställningar, tidningsartiklar och TV program där mina fotografier figurerat, har sitt ursprung i den bild, som jag såg en tidig höstdag 1967. Den har också skapat minnen av konserter, möten, inte minst Club Generation där jag fick sitta och se på alla dessa världsartister. Störst av dem alla blev Jimi Hendrix som utsetts till världens genom tiderna störste gitarrist. ”Smile Ronny Smile”, sa Jimi ofta till mig. Och när jag tänker tillbaka på den tiden, är det precis det jag gör. Publikationer Jimi Hendrix Tidn Metro 1998 Jimi Hendrix Concert Files 1999 Univibes 2007 Jimi Hendrix Spelningar och inspelningar 2017 Jimi Hendrix The Nordic Concerts 1967-1970. 2021 Akademiska föreningens Årsbok Lisebergs jubileumsbok 2023 Jimi Hendrix: M som i Marshall 2024 Separatutställningar Jimi Hendrix Unpublished Galleri Gahnström Strängnäs 2005 Jimi Hendrix Galleri Miva Malmö 2006 Jimi Hendrix Galleri Hang it Stockholm 2006 Jimi Hendrix Once again Lasarettets Konstförening Eskilstuna 2010 Jimi Hendrix Galleri Carlas Cafe, Näsby Öland 2014 Samlingsutställningar Vinslövs Konstförening 1999: ”Christer Strömholm, hans kopister och andra vänner”. Stiftung Ettersberg, Erfurt Tyskland 2022 The Photogallery Vårsalong: Mecca 2024 TV Året var 1967 Intervju och bilder av Jimi Hendrix Silence Bilder av Jimi Hendrix Intervju 2005 i programmet Landet runt, i samband med utställning 2005. David Kramer Production INC New York USA TV dokumentär om Jimi Hendrix, Bilder av Jimi Hendrix Radio Rockklassiker 2006.